Juridisk rådgivning ger nödvändiga kunskaper

Vårt samhälle är uppbyggt på lagar och där vi samtliga har regler och bestämmelser att rätta oss efter. Detta gäller i alla civiliserade samhällen och det handlar om ett samhällskontrakt som man ”skriver under” i samma ögonblick som man föds. Utan regler och lagar – total anarki, ett alternativ som definitivt inte fungerar. Har vi för många regler och har vi egentligen för många lagar? Finns det en risk att man som privatperson trampar i klaveret och bryter mot olika lagar; trots att man har goda intentioner och inte medvetet gör fel? Ja, och nej. Det finns definitivt fallgropar och det handlar till största del om sådana som ligger inom affärsjuridik, skatteregler och andra saker inom ekonomi – självdeklaration, momsinbetalning, skatter och så vidare. Däri ligger de stora fällorna och där finns det lyckligtvis också den största hjälpen att tillgå.

För – och det är dit vi vill komma med det här: som medborgare så kan du inte förväntas kunna allting;; du ska inte kunna hela Sveriges lagbok och du ska inte kunna svara på frågor tagna lite på måfå ur denna enormt stora bok. Det är omöjligt – även för den mest erkända juristen. Du ska kunna de grundläggande lagarna och reglerna; de som ofta bygger på det sunda förnuftet – och de andra är sådana som du ska ta hjälp med av just en jurist, en advokat eller ett biträde av något slag.

Då det gäller exempelvis den ekonomiska ”djungeln” av regler, lagar och paragrafer så kan man – både som privatperson och som företagare – med fördel ta hjälp av exempelvis en redovisningsbyrå eller ett företag inom bokföring för att slippa hamna i trångmål och i en tvist av något slag. Det kostar inte många kronor att säkerställa att det man gör är korrekt och där man inte gör någonting oegentligt som strider mot våra lagar.

Att vi kan hamna i tvister är tyvärr en del av livet. Vi uppfattar saker olika – det finns två sidor av varje mynt – och i och med att vi saknar den nödvändiga kunskapen inom juridik så uppstår det ibland konflikter. Svårlösta sådana – alla står på sin rätt – och där krävs det också dels hjälp av ett ombud för att föra sin egen talan och dels också en eventuell prövning av konflikten/tvisten i någon av våra svenska domstolar. Exempel på ”vanliga” tvister som du som privatperson kan hamna i är bland annat en arvstvist, en skilsmässa – vem ska ha vad, hur gör vi med huset, bilen, båten, möblerna och så vidare – samt exempelvis en vårdnadstvist eller någon typ av konflikt med arbetsgivaren.

 

Rättskydd, rättshjälp och kostnader för juridisk rådgivning

En fråga som i sammanhanget måste ses som relevant är kostnaden. Hur mycket är det värt att betala för hjälpen inom de juridiska område där tvisten i fråga ligger? Här ska vi säga att det ofta handlar om en kostnad som man som privatperson sällan behöver bära ensam. Handlar det om en tvist som kan prövas av en allmän domstol så täcks en sådan ofta av det så kallade rättsskyddet. Något som numera är en obligatorisk del av din hemförsäkring.

Det innebär – vi bortser här från vilka typ av villkor som ingår i just din försäkring (som ju är ytterst personlig och skiljer sig från person till person samt mellan de olika försäkringsbolagen) – att 80% av kostnaderna täcks av försäkringsbolaget och att du betalar en självrisk som normalt sett ligger på 20%. Här ska vi tillägga att många försäkringsbolag har ett maxtak och att detta stäcker sig mellan 75.000 kronor och 200.000 kronor. Som sagt; du har tecknat en hemförsäkring och du får själv kolla upp hur denna är utformad gällande ditt rättsskydd.

Du har ingen hemförsäkring och därmed inte någon juridisk hjälp vid en eventuell konflikt eller tvist? Nej. Skulle du av någon anledning sakna försäkring och därmed också sakna det rättsskydd vi ovan gått igenom så kan du få dina omkostnader betalda av allmänna medel. Här finns det några förutsättningar för att du ska vara berättigad denna rättshjälp. Vi går snabbt igenom några av dessa:

• Tvisten ska bedömas som lämplig att bekostas av allmänna medel.
• Du får inte ha ett ekonomisk underlag överskridande 260.000 kronor/år. Här förväntas du då att ha en hemförsäkring. Det ekonomiska underlaget räknas ut enligt följande. Din inkomst minus din försörjningsbörda (dina eventuella barn), din förmögenhet minus dina skulder = ekonomiskt underlag.
• Du ska vara du som i en privatperson och inte i form av ett företag, en förening eller en organisation.
• Det ska inte gälla ett brottmål (där får du istället söka efter en offentlig försvarare).

Gemensamt mellan rättshjälp, rättsskydd och alla andra juridiska tvister är att det finns initial hjälp att tillgå också. Detta i form av juridisk rådgivning. Juridisk rådgivning kan du söka inom bland annat:

• Arbetsrätt
• Migrationsrätt
• Arvs- och testamentsrätt
• Avtals- och kontraktsrätt
• Familjerätt
• Straff- och processrätt
• Offentlig rätt

Det hela går ut på att du A) kontaktar en jurist eller en advokat och att du B) förklarar att du vill ha juridisk rådgivning (viktigt är att om du samtidigt ska söka om rättshjälp klargör detta innan). Det som sker här rä att du mot en fast avgift och med maximalt två timmar får sitta ned och göra en bedömning av din tvist. Kort sagt, du förklarar vad det handlar om och juristen gör en bedömning om det hela är värt att ”ta vidare”. Den fasta avgiften  för juridisk rådgivning ligger på 1302 kronor/timmen och här kan det dessutom bli mindre så du betalar för tiden du är där (en kvart innebär en fjärdedel av 1302 = 325 kronor). I vissa fall så är även juridisk rådgivning gratis och kommer då ofta som en onlinetjänst eller där man förklarar ditt ärende via telefon.

Rätt jurist - inte enbart en fråga om kompetens

Hur ska man då välja en jurist - eller en advokat - om man hamnat i en prekär situation? Det man ska vara medveten om är att valet inte enbart ska baseras på juridisk expertis. Sådan är naturligtvis extremt viktigt - tro inget annat: kunskap och erfarenhet gör skillnad! - med det finns även andra detaljer att ha i åtanke.

Man måste vara medveten om att vissa tvister och vissa brott - eller misstanke om sådana - kan leda till att den egna livssituationen förändras. Vänner förvandlas till ovänner, släkten kan svika och familjer kan splittras. Man kan vara både utsatt och väldigt ensam. En del brott kan också vara väldigt stigmatiserande och där även blott en misstanke kan skapa stor misstänksamhet - helt i enlighet med talspråket Ingen rök utan eld .

Juristens - eller advokatens - roll blir därmed viktig även på ett känslomässigt och personligt plan. Det är honom/henne som du kommer att ha allra mest kontakt med, det är därifrån du kan hämta kraft och det är den axeln som du kan luta dig mot då det blåser som allra värst. Juristen blir till lika delar ett stöd som den person som hjälper dig rent professionellt genom en tuff tvist eller vid en misstanke om ett brott. Det måste man tänka på. Det ska finnas tillit, förtroende och en personlig kemi med den jurist du anlitar. Du kommer att lägga en stor del av din framtid i dennes händer (beroende på sakfråga, givetvis.).

Hur kan vissa ha råd med kända advokater?

En fråga som många ställer gäller försvar vid uppmärksammade fall. Hur kan det komma sig att vissa advokater nästan alltid blir anlitade vid fall med en högre profilering i media? Hur kan, en till synes, fattig klient ha råd att anlita exempelvis Leif Silbersky eller Thomas Olsson?

Svaret ligger i att man har har A) rätt till en offentlig försvarare vars arvode täcks av statliga medel och B) har rätt att välja vilken advokat man vill ha. Det senare är en sanning med viss modifikation: man har rätt att lämna önskemål om vilken försvarare man vill ha och sedan är det upp till Domstolen att bevilja - eller avslå - det önskemålet.

Vill då exempelvis Leif Silbersky företräda en misstänkt så kan han också välja att göra det. Men, han kan på samma sätt välja att avstå från uppdraget i fråga. Kostnaden täcks, som sagt, av statliga medel. Det innebär att vid en friande dom så betalar den misstänkte ingenting. Skulle han däremot bli fälld så kommer en avbetalningsplan att sättas upp där antingen hela - eller delar av - kostnaden betalas tillbaka till statskassan.